Farliga skruvförband med farliga muttrar. Det köps och säljs fortfarande skruvar och muttrar enligt den gamla DIN-standarden trots att den är inaktuell, indragen och dessutom felaktig.

Tyvärr förekommer det fortfarande att kunder åberopar mutter- och skruvstandard enligt DIN 934, DIN 931 och DIN 933. Skruv och mutter standarden är inaktuell, indragen och dessutom felaktig. Boven i dramat är fästelementleverantörer som fortfarande marknadsför produkterna på sina hemsidor och kataloger.

Åberopa alltid senast gällande internationell ISO- eller EN-standard.

Det betyder bl.a. att muttrar med höjden 0,8d och med hållfasthetsegenskaper enligt en ISO-standard som drogs in 1978 används i konstruktioner på många håll runt om i världen. Skruvar och muttrar enligt den indragna standarden uppfyller inte nu gällande krav och medför en falsk trygghet.

Vid överbelastning av ett skruvförband vill man normalt att skruven skall gå sönder först. Har muttern för låg höjd uppstår trasiga gängor som ger ett falskt sken av ett skruvförband som fortfarande är i funktion med rätt klämkraft.

Viktigt att fästelementen uppfyller gällande standard.

Utvecklingen till mer sofistikerade åtdragningsmetoder och bättre material vid skruvtillverkningen har gjort att man kan belasta skruvförbandet närmare dess sträckgräns. Och då är det viktigt att muttrarna uppfyller gällande standard.

Muttrar indelas i två grupper – utförande 1 och 2 – beroende på bl.a. utgångsmaterial och framställningsmetod. Muttrar från M16 och uppåt skall dessutom vara härdade. Mer information finns att hämta i senaste utgåvan av ISO 898-2.

Rekommendation:

Åberopa alltid senast gällande internationell ISO- eller EN-standard och kontrollera själv vid leveransen att dessa bestämmelser har följts av leverantören. Kontroll kan ske genom materialanalys, hårdhetsprovning eller provbelastning. En verifiering mot ett utfärdat certifikat säger inte alltid hela sanningen. Mer om skruvförband finner du här.